Yuuki på Hogwarts kapitel 9

Rido låg slängd i en fåtölj och såg på mannen framför sig.
"Så vad säger du?" frågade han och såg på honom. Voldemort mötte den underligga mannens blick.
"Så du hjälper mig komma in på Hogwarts så jag kan döda Potter om du får den där Yuuki?" Voldemort var lite tveksam inte ens hans bästa mannar hade kommit in på Hogwarts och ingen hade kunnat ge honom Potter och nu dyker det bara upp en man och lovar att ge honom allt detta i utbyte mot att han får hjälp att döda två personer vampyr tjejen och hennes fästman.
"Ja." var allt han svarade uttråkat och Voldemort tänkte efter, han hade ju inget att förlora.
"Visst, jag hjälper dig om du håller din del först." sa han och log elakt, mannen nickade till svar.

På Hogwarts satt nu de nya vännerna nere i uppehållsrummet efter att ha föklarat allt för rektorn som hade nickat och tyckt att det var klokt att imot all hjälp de kunde få särskilt nu när Rido och Voldemort slått sig ihop. Yuuki satt glatt bredvid Kaname som hade armen runt henne. Zero satt i en fåtolj, Senri och Rima låg på golvet och åt godis. Yuuki var glad att de äntligen hade blivit tillsammans precis som Kain och Ruka som satt i den andra soffan. Aidou, Seirin och Ichijou satt och spelade kort, med Star, Draco och Blaise. de andra Slytherin eleverna visste inte riktigt hur de skulle hantera nykomlingarna, så de höll sig på avstånd. Draco slängde argt korten på bordet när han förlorade för tredje gången och gav upp. han såg på Zero och frågade. "Så vad hände mellan er?" han såg sedan på Yuuki som mötte Zeros blick. hon tog ett djupt andetag och sa sedan. "Zero är född till vampyr jägare och han lovade att han skulle döda mig och Kaname. jag sa att jag skulle vänta på honom. men eftersom verken jag eller Zero vill döda varandra har vi hållt oss ifrån varandra frö att slippa." Yuuki såg på sin vän/"bror" och tänkte på kyssen på taket för över två år sedan. de andra såg på oss och nickade. Kaname log mot Yuuki som la huvudet på hans axel. snart gick de och la sig.

Yuuki vaknade på morgonen av att Janes klocka ringde. hon såg upp på vattnet ovanför henne och märkte att solen lös, hon stängde ögonen och gick sedan ofriviligt upp. Rima, Seirin och Ruka såg på henne nickade och gick upp. de andra eleverna såg på henne där hon gick i mellan sina vänner. Yuuki hatade när de vaktade henne. inte för att hon ogillade dem utan snarare för att hon kände sig så lite. Kaname väntade på henne vid utgången. Star gick bredvid henne och såg på alla vampyrer som gick runt dem.
"Yuuki varför går de runt oss?" hon såg på sin vän
"Det är för att skydda mig. Kaname har en tedens att överdriva." skrattade Yuuki och log mot Kaname som gick bredvid henne. de andra eleverna såg och visslade på dem när de kom in i stora salen. Yuuki skakade på huvudet. de satte sig vid bordet och började äta
"Är dina vänner singlar Yuuki?" frågade Jane och såg på dem, Yuuki såg på Jane
"Vissa. men jag skulle hålla mig borta från dem." sa Yuuki
"Äsh de bits väll inte?" skämtade Jane men Yuuki svarade inte och hon såg lite nervöst på de nya eleverna. Yuuki såg på posten som kom, hennes vänner såg förvånat på ugglorna och hon skrattade lite. Star tog dagens tidning och sa sedan
"Se här" hon räckte över tidningen till Yuuki som läste
Du-vet-vem har tagit det till en annan nivå!
ett tjugo tal familjer har funnits döda och alla har bit märken på halsen. nu verkar det som han är alierad med vampyrer.
Yuuki läste inte mer. hon la ner tidningen och såg på de andra. så då hade de haft rätt Rido kontaktade Voldemort. det verkar som om det kommer bli det värsta krigiet i historien och mitt i detta står hon själv

Yuuki på Hogwarts kapitel 8

Yuuki såg in i elden och mötte ett par ögon. de andra såg på henne när hon pekade på elden
"Flampulver" sa Star, men det sa inte Yuuki något. Allt det här är ju en helt ny värld för henne.
"Det är trolldomsministern." sa de andra förvånat. Har de ett trolldomsministerie nu också? Yuuki antog att det var som sonaten hemma.
"Jag ville bara tala om att det har skett en massflykt från Azkaban och att dementorerna inte längre går att kontrollera. men oroa er inte" sa huvudet och försvann sedan.
"Oroa er inte? han kunde lika väl sagt att världens undergång är på väg" sa Draco och de andra såg oroligt på varandra. Yuuki såg på dem och nickade sedan
"Jag vet inte vad jag ska säga, men jag måste sova nu" sa hon och reste sig
"men du ska ju vara vaken på natten" skrattade Star
"Precis och nu är det gryning" Svarade Yuuki och blinkade med ena ögat.
Dagarna gick och efter ett tag började eleverna slappna av, inget hade hänt. "Då kanske det inte var så allvarligt" hörde Yuuki folk säga, men hon visste att det oftast brukade ske saker efter ett tag när människor brukade slappna av. Yuuki satt på lektionerna och försökte få ordning på en massa saker som hon aldrig hade hört talas om. En massa trollformler och annat. Yuukis huvud snurrade av all information när hon och hennes vänner gick ner mot stora salen. När de kom ner mot hallen var det en stor folksamling. Yuuki undrade vad som stod på.
"Vad händer?" frågade Star som stod bakom henne. Yuuki ryckte på axlarna, tog tag i trappräcket och kastade sig över och landade i hallen och stod öga och öga mot ett par välbekanta personer.
"Yuuki-sama" Yuuki såg på Aidou, men han var inte ensam han hade Ruka, Rita, Seiren, Kain, Ichijou, Senri och Kaname. Yuuki sken upp och log. Kaname mötte henne och tog henne i sin famn innan han kysste henne. Hon hade saknat honom och de andra. Hon log glatt mot dem. De andra eleverna såg intressant på hennes vänner. Star, Draco och Blaise kom fram.
"Det här är mina vänner från japan." Sa Yuuki glatt och presenterade dem och de nickade halvt. De andra eleverna såg avundsjukt på henne. Yuuki visste att henens vänner såg bra ut.
"Tänk inte ens tanken på att uppmuntra dem Aidou" skrattade Yuuki och han såg på henne och nickade sedan.
"Jag antar att det här är den berömda Kaname?" frågade Star och Yuuki nickade glatt.
"Trevligt att träffas" sa Kaname artigt och log halvt. Yuuki såg på honom att han inte var här bara för att träffa henne. Hon tog dem avsides och såg sedan på dem
"Nå vad gör ni här?" hon log glatt men de andra som såg genast allvarliga ut.
"Rido upptäckte att du var i England och åkte efter dig." Sa Ichijou och såg sorgset på henne.
"Men det är omöjligt" sa Yuuki oroligt och Kaname la armarna beskyddande runt henne
"Jag är ledsen. men jag är här nu och jag lämnar inte din sida" sa han och Yuuki kände sig lite tryggare
"Vi klarar det här tillsammans" Sa hon och log
"Men vad gör ni här allihop?" sitt hon hade sätt dem så hade de gått skilda vägar. Senri och Rita hade gett sig av för att försöka hitta Ichijou som hade gett sig av efter sin morfar och de andra hade följt med henne och Kaname.
"Vi bestämde oss att våran plats är vid vår prinsessas sida." Sa Audio skämtsamt.
"Du behöver all hjälp du kan få" Yuuki hörde en röst som hon inte hört på över två år och såg en sjunde röst och såg in i ett par lila ögon
"Zero" sa hon glatt och sprang fram till honom och slog armarna runt honom. Han såg lite pafft på henne innan han la armarna runt henne. Han nickade kort mot Kaname som svarade med en nickning. Yuukis vänner såg på alltihop "Så han lever" viskade Star till killarna och Kaname svarade "Jag skulle aldrig döda honom, eftersom Yuuki hade blivit ledsen." Han såg på dem och de stirrade förvånat på honom. Hur kunde han hört dem?
"Men vart är Rido då?" Yuuki såg på alla
"Vi vet inte. men det är nog ingen fara, det finns ju inte direkt någon elak super skurk som kan hjälpa honom här." sa Rita och log lite. Yuuki såg på sina vänner
"Jo det gör det faktiskt." Yuuki berättade om Voldemort och Kaname såg på henne och försäkrade sig om att hon var okej.
"Men det är nog inte så stor chans att de hittar varandra. Och även om det gör det så måste de komma överens. det är inte en chans att Rido kan samarbeta med någon som har lika stor ego som han" sa Kain och vi nickade

Men just i denna stund stod en man utan för en herrgård i Skottland. Mannen hade en mörkaura runt sig. Han knackade på och någon släppte in honom. Han fördes till en man med ett ormlikt utseende
"Ja? vad vill du?" hans röst var iskall
"Jag heter Rido och jag har ett erbjudan som jag tror du kommer gilla" Sa Rido och log hjärtlöst


Yuuki på Hogwarts kapitel sju

Yuuki såg in i Stars ögon. hon var tillbaka i uppehållsrummet.
"vad hände precis?" frågade hon och såg sig runt omkring, hade hon bara drömt? men det hade kännts så verkligt.
"Det undrar vi med?" sa Star och såg på henne.
"Jag mötte den där Voldemort. han påminner mig om Rido" svarade Yuuki och hon la märke till att de andra rös till när hon sa Voldemort
"Är det han som har kidnappat eleverna?" frågade Blaise och Yuuki såg på honom och nickade
"Han fick dem att bli dödskäkare eller något sådant" svarade hon
"Dödsätare. då måste han planera något" sa Draco och såg på de andra.
"Ja de gör han nog. och han kommer ha ett flertal elever på sin sida. även om de inte gör det frivilligt" Sa Star oroligt.
"Hur kom du där ifrån?" Blaise såg oroligt på henne och drog upp hennes vänster arm. Yuuki bara såg på honom lugnt.
"Jag vet inte, jag vara bara tillbaka här" svarade Yuuki och förklarade vad som hänt.
"Du är nog den första som lever efter ett sådant möte" sa Star
"Men jag kan ju ändå inte bara dö. man måste göra på ett speciellt sätt" skrattade Yuuki.
"Vad tror ni du-vet-vem planerar då?" frågade Draco
"Jag vet inte men det kan inte vara bra" sa Blaise och vi såg oroligt på varandra. Yuuki var fast i ett land långt borta och hade ingen anning om vad som kommer hända. hon vet inte ens vad det är som händer. hon ville bara hem till en fiende som hon känner till. det var som att försöka bekämpa en osynlig man. Yuuki såg in i elden och såg sedan något i den och hoppade till.

Yuuki på Hogwarts kapitel 6

Yuuki såg på mannen. Yuuki hade aldrig sätt något liknande, mannen påminde om en orm, han hade ingen näsa och röda ögon. Yuuki visste inte vem mannen var men hon förstod att han var farlig. De andra i rummet ryggade tillbaka när mannen blev farlig och Yuuki förstod att det här måste vara Voldemort.
"Ni är varmt välkomna" sa han med en kall röst och Yuuki tänkte genast på Rido. hon hade åkt från Japan för att slippa honom och istället möter hon en minst lika farlig person. Voldemort granskade allihop i rummet.
"Jag har fört hit er för att ni ska få en möjlighet att gå med mig." väste han och de flesta skakade på huvudet, andra lyssnade nogrant. Yuuki själv såg likgiltigt på honom. hon hade inte kommit till England för att gå med någon galning, då hade hon kunnat stanna i Japan.
"Jag ger er denna chans eller så kommer ni ångra er" sa han likgiltigt, genast gick några av eleverna fram till mannen som log ett glädjelöst leende. några tvekade och han riktiade staven mot en tjej som skrek till och sedan föll ihop. Yuuki kände på sig att hon inte skulle vakna igen. genast skyndade de andra fram till manne. Yuuki stod lugnt kvar på sin plats och mötte mannens blick.
"Du var minsan en bestämd person" sa han och tog ett steg mot henne. hon stirrade på honom och han började gå runt henne. hon såg hur han höjde staven men hon gled snabbt undan, och mannen såg intressant på henne. Han höjde staven på nytt och Yuuki såg på honom och han stelnade i rörelsen. Yuuki visste inte vad hon skulle göra och tappade konsentrationen och mannen kunde åter röra sig. Yuuki såg att han började bli arg och hon visste inte riktigt vad hon skulle göra. hon konsentrerade sig och skickade ut några blixtrar som skydd runt henne. mannen sken upp.
"Du är en japansk vampyr" han såg nöjt på henne, och Yuuki visste inte hur han kände till vampyrerna från Japan, men hon var inte heller intreserad av den informationen. utan hon såg på Voldemort med arg blick. hon ville vara ifred.
"Det är väll tur att jag inte irriterade dig, för vem vet vad du hade gjort då" skrattade han och återgick till de andra eleverna. de såg skärmt på Voldemort och med samma rädsla på Yuuki. hon satte sig ner och försökte hitta en ut väg. hon tog ett piller och knaprade på det. och såg sig runt efter en utväg. plötsligt hörde Yuuki en välbekant röst och vände sig om och såg in i ett par välbekanta ögon.

Yuuki på hogwarts kapitel fem

Yuuki såg på dementorerna och hade ingen aning om vad hon skulle göra. Hon hade aldrig sätt varelserna. Hennes vänner tog fram sina stavar och kastade iväg förtrollningar. Yuuki samlade sina tankar och fokuserade på att bränna upp varelserna. Hon koncentrerade sig och när hon öppnade ögonen stod varelserna i brand. Yuukis vänner såg på henne och hur varelserna brann upp och föll ner i sjön. "På min mig om att aldrig bli osams med dig." sa Draco och log, Yuuki skrattade och såg på dem. de började gå in mot slottet där de mötte lärarna som panikartat frågade vad som hänt. de förklarade och Dumbledore skulle skriva till ministeriet. "Vad var det dör för något?" frågade Yuuki när de satt i uppehållsrummet. "Dementorer. de vaktar trollkarlsfängelset Azkaban. De tar ur en alla ens glädje." förklarade Star och Yuuki nickade, hon hade känt sig sorgsen när de kom. "Men jag har aldrig mött någon som eldad upp dementorer. Varför har ingen gjort det innan?" frågade Blaise roat. "För att det inte brukar gå" sa Draco, men Yuuki bara ryckte på axlarna. de satt och pratade om lite allt möjligt när Nott kom in rusande. "Det har försvunnit elever" sa han med paniken i halsen. Alla elever såg på varandra. "Vadå försvunnit?" frågade Star och allas blickar vändes åt Nott "Ja, det saknas elever. Ingen vet vart de har tagit vägen, de är bara borta." Sa han "De kan inte bara ha försvunnit!" protesterade någon men Nott skakade på huvudet och sa sedan "Jo det är ju det de har." alla såg oroligt på varandra. "Men hur kan någon bara försvinna?" frågade Star, Yuuki skulle just svara när hon kände en konstig känsla, det var som om någon drog henne mot sig. Allt snurrade och snart befann hon sig i ett mörkt rum med en massa andra personer. "Välkomna" sa en mörk röst och Yuuki vände sin blick mot mannen och mötte ett par röda ögon.


Yuuki på Hogwarts kapitel fyra

Yuuki vaknade på morgonen av att vågorna slog mot fönstret, hon hade klarat att sova en hel natt. Hon gick upp och tog på sig och gick sedan ner i uppehållsrummet där hon hittade Star, Draco och Blaise. ”God morgon Yuuki.” sa dem och Yuuki svarade ”ohayou gozaimasu” de såg på henne och log. De gick upp till frukosten och Yuuki bestämde sig för att ta en smörgås till pillret. Hennes vänner såg gillande på Yuuki. De tog fram schemat och såg att de skulle ha försvar mot svartkonst. De lät som en rolig lektion, professor Lupin. Yuuki såg på sina vänner och de förklarade att han var en rolig lärare, men att han var varulv. ”Varulvar har jag träffat förut. Vampyrer och Varulvar bruka komma bra överens.” sa Yuuki när de gick upp till lektionen. Hans klassrum såg ut som vilket som helst, men Lupin såg ut att vara trevlig. Han såg ut att inte ha så mycket pengar men han verkade inte bry sig om det. Han såg på klassen och stannade med blicken på Yuuki som log, han nickade och sa sedan ”Idag ska vi prata om ickeverbala trollformler.” han förklarade att man var tvungen att koncentrera sig noga och att man inte skulle bli besviken i fall det inte gick första gången. Yuuki trodde inte att de skulle bli något problem, hon använde aldrig trollformler utan hon bara tänkte det hon ville skulle hända. De delade in sig i par och Yuuki stod mitt i mot en tjej med brunt vågigt hår. Hon såg snäll ut och Yuuki log mot henne och fick ett snabbt leende tillbaka. Sen koncentrerade hon sig, hon såg hur tjejen stod utan trollspö och hur hon stelnade till och när hon slog upp ögonen stod tjejen stilla utan stav. Yuuki släppte förtrollningen och tjejen såg förvånat på henne. ”Fröken Kuran” hörde hon hur professor Lupin ropade. Yuuki gick fram till honom. ”Så du är våran utbytesstudent? Du verkar ha lite annorlunda krafter?” Yuuki nickade och sa sedan. ”Ja jag är väll ingen vanlig häxa.” sa hon lätt, professorn såg på henne. ”Jag är egentligen en vampyr så jag använder mig av de krafterna.” viskade Yuuki och Lupin nickade. ”Jag tyckte väll att du hade en annan, vad ska vi säga aura.” han skrattade lätt, Yuuki gillade honom. Han var rolig och han förstod sig på elever. Lektionen gick fort precis som dagen gjorde. Yuuki fick ha sin första lektion i spådomskonst, vilket hon tyckte var flummigt. Man ska inte veta vad som finns i framtiden. Hade Yuuki vetat vad som skulle hända längre fram hade hon nog inte sagt att spådomskonst var flummigt. Dagen led mot sitt slut och de satt nu utomhus vid sjön, och solen började gå ner. ”Nu är det snart Yuukis tid” skrattade Star och Yuuki log. Natten var då hon trivdes bäst. ”Yuuki hur kan du vara ute när det är sol?” Blaise såg på henne. ”jag vet inte, alla vampyrer jag känner kan det. De gillar det inte, men de kan.” Yuuki kände ett stygn i hjärtat. Hon saknar verkligen alla där hemma. Aidous påhitt, Rima och Senris fototagningar, Kanames och hennes stunder framför brasan. Fast hon gillade England med. Det är ett mysigt land och hon har roliga vänner. ”Alltså när ni nu äter eller vad vi ska sägas människor hur gör ni då?” frågade Draco och Blaise la till ”Ja lägger ni i er buskar med nät och hoppar på dem när de går förbi?” han skrattade lite och Yuuki stämde in. ”Jag och Kaname brukar inte jaga. Vi brukar dricka varandras blod.” sa hon enkelt, killarna himlade med ögonen. ”Vad romantiskt.” sa Star och Yuuki nickade. Yuuki såg bort mot bergen, det såg ut som ett stort svart moln kom flygande mot dem.  Yuuki ställde sig upp och riktade sin blick mot molnet och såg att det var huv klädda varelser. Och hon kände hur det började bli kallt. Hennes vänner ställde sig bredvid henne och drog sina stavar. ”dementorer” sa de och Yuuki visste inte vad de var, men hon antog att det inte var något bra. ”de är säkert hundratals av dem” sa Draco. Yuuki såg på varelserna och visste inte vad hon skulle göra.


Yuuki på Hogwarts kapitel 3

Yuuki samlade tankarna precis som Ruka lärt henne och snart hade hon tagit kontrollen över killarnas kroppar. Hon fick dem att stanna och Yuuki svepte med benet under dem så de ramlade och gick sedan där ifrån. Hon andades inte ut fören hon satt i soffan framför spisen i uppehållsrummet. Det där hade aldrig hänt hemma i Japan fast då hade hon så klart haft Zero och Kaname som beskydd. Hon saknade Kaname. Hur skall hon klara ett år utan honom? Draco, Blaise och en tjej som presenterade sig som Star kom in och satte sig hos Yuuki.
”Jag hörde att du spöade Cormac.” Sa Blaise och log mot henne. Yuuki såg på honom och nickade. ”Han blev lite närgången” mumlade hon till svar. De andra såg på henne, Star la handen på hennes axel tröstande och log mot henne. ”Du ser lite ledsen ut Yuuki” sa hon och Yuuki såg på henne. ”Jag saknar alla där hemma bara.” Yuuki log halvhjärtat och de andra nickade förstående. Star fick syn på ringen Yuuki hade, det var en förlovningsring i silver med japansk text på. ”Nån särskild du saknar?” frågade Star och blinkade med ena ögat och Yuuki såg på ringen. ”Han heter Kaname.” svarade hon drömmande. Killarna såg lite besviket på henne men sa inget, Star log där i mot. Hon påminde om Rima. Yuuki började bli hungrig, hon trollade fram ett glas med vatten och la i ett piller. Hon komihåg när Zero försökte äta dem. Hans kropp hade vägrat, Yuuki hade hjälpt honom överleva. Hon hade vägrat låta honom förvandlas till en level-e. Kaname hade senare räddat Zeros liv. Hon undrade hur det var med honom nu för tiden? ”Äter du inget annat än de där pillren?” frågade Blaise och Draco sa ”De är kanske den japanska maten.” jag såg på dem och svarade sedan ”Nej det är inte den japanska maten. Och nej jag äter egentligen inget annat.” det var inte hela sanningen men hon visste inte hur hon skulle förklara vem hon var. ”Du äter väll inte bantningspiller? För om du gör det snälla sluta med det.” sa Star och Yuuki såg på henne och log. ”Nej jag äter verkligen inte bantningspiller. Det är bara dumt.” sa Yuuki och tog en klunk av den röda drycken. ”får jag smaka?” frågade Star och Yuuki såg på henne, det finns väll inget som hindrar det. Yuuki gav henne drycken. ”Jag tror dock inte du gillar det.” Star tog en stor klunk och spottade sedan ut det över bordet, Yuuki såg på henne och skakade på huvudet. ”De smakar ju…blod.” sa Star och såg på Yuuki, lika bra att berätta. ”Det är blod. På sett och vis.” De andra såg på Yuuki som tog ett djupt andetag. ”Jag är vampyr och i stället för att dricka andras blod eller mitt eget så tar jag pillren.” förklarade hon. Yuuki såg på de tre par ögon som stirrade på henne. ”Är du, men du har ju inga tänder.” var det första Blaise fick ur sig, Yuuki öppnade munnen och lät tänderna växa så de syntes och när de sätt färdig så tog hon in dem igen. ”Vet din kille om det här?” Draco såg skeptiskt på henne och Yuuki skrattade. ”Kaname? Ja det var han som förvandlade mig till vampyr.” de andra tre såg på henne. ”Förvandlade din kille dig till vampyr? De måste vara väldigt romantiskt. Hej jag är vampyr, nu ska jag dricka ditt blod.” Sa Star och Yuuki såg på henne. ”Nej jag visste att Kaname var vampyr redan sedan jag var liten. Han räddade mig från en annan vampyr som ville döda mig. Men det är lite mer komplicerat än så. Jag var född som vampyr, men när Kanames morbor Rido kom och ville döda våran familj så offrade min mamma sig och gjorde mig till människa, vilket gjorde att Rido inte kunde hitta mig. Kaname hittade mig efter att Rido var bort jagad. Han lämnade mig hos Kaien Cross, som blev min adoptivfar. Kaname kom och hälsade på så ofta han kunde. Jag fick senare en adoptivbror Zero hans familj blev dödade av vampyrer så han hatar vampyrer. Han och Kaname kom inte så bra överens, fast de är kanske en underdrift. Min pappa öppnade en skola med både vampyrer och människor. Människorna visste så klart inte om att nattklassen var vampyrer och det var mitt och Zeros jobb att undvika att de träffade varandra. Efter ett tag fick vi reda på att Zero höll på att förvandlas till vampyr. Vampyren som dödade hans familj var renblodig vampyr och det betyder att de kan förvandla människor till vampyrer. Men de blir inte riktiga utan snarare tjänare. Zero höll på att bli en level-e vampyr och det betyder att han måste dödas. Jag lät han dricka mitt blod så han kunde hålla sig vid liv. Kaname lät honom få en del av hans blod och det hindrar honom från att bli en level-e. senare när Rido var på väg tillbaka så bet Kaname mig och jag blev vampyr igen.” förklarade Yuuki lätt, men de andra såg förvirrade ut. ”Hatade inte Kaname den där Zero?” frågade Blaise förvirrat och Yuuki nickade ”De hatade varandra men båda älskade mig och Kaname räddade Zero så att han skulle kunna skydda mig.” förklarade Yuuki. ”Hur kunde Kaname återuppväcka dig som vampyr?” frågade Star förvirrat och jag log ”Jag föddes för att bli Kanames fru och när mamma gjorde mig till människa så såg hon till att bara Kaname kunde återuppväcka mig. Vi växte upp som syskon så vi har ett speciellt band.” sa hon glatt och de såg lite halv äcklat på mig. ”Menar ni att ni är syskon?” frågade Draco och jag skakade på huvudet. ”Både ja och nej. Kaname är bland de allra första vampyrerna i Japan så han är väldigt gammal. Så han är liksom bland de första som skapade familj, men sedan blev han ung igen och då tog mina föräldrar hand om honom och sedan föddes jag. Typ så.” skrattade Yuuki och de nickade halvt. ”det är svårt att förklara.” och de nickade förstående. ”Så hur många renblodiga vampyrer finns det? och vad är så särskilt med dem?” frågade Blaise och jag såg på honom. ”Jo det finns jag och Kaname, sen finns det nog några andra kvar om de inte är döda än. Eftersom det finns vampyrer så finns det så klart vampyrjägare och för tillfället är det ett krig mellan dem i Japan och då vill man döda de renblodiga först eftersom de är som kungligheter. Och sen har vi Rido som är vill komma åt mig och Kaname. Ja vi har starkare krafter än de andra, och fler krafter.” Förklarade hon och Star frågade. ”Så du har en galen morbror och en bunt jägare efter dig i Japan?” Yuuki nickade och de såg lite oroligt på mig. ”De kommer inte hit. De vet inte att jag är här. de var därför Kaname skickade hit mig.” sa Yuuki och såg på dem. ”Fast ni verkar ju ha era egna problem med den där Voldemort.” sa ”Han har gjort en hel del hemska saker så vi vill inte nämna hans namn.” sa Draco. ”Men det ger ju honom bara större makt.” sa Yuuki och de såg på henne och ryckte på axlarna. ”Yuuki vad hände med Zero?” frågade Star och Yuuki fick en sorg i blicken och slog ner blicken. ”Jag vill inte prata om det just nu. Om ni ursäktar mig så ska jag gå och lägga mig.” Sa Yuuki och reste sig. Hon hörde de andra viska när hon gick upp för trappan ”Tror ni han dog?” frågade Blaise. ”Hon kanske åt upp honom.” Sa Draco och Star slog honom. ”Nej jag tror Kaname dödade honom.” Yuuki hatade att hon hade bra hörsel. Dumma Vampyr grej. Hon stängde ute allt ljud och gick till sängs. Hon saknade Zero, tårarna rann ner för kinderna. Hon saknade honom, varför kunde inte han förstå? Varför hade han inte lyssnat på henne? Hon tog upp nallen hon fått av Kaname som liten och kramade den och slöt ögonen och försökte somna.


Yuuki på hogwarts kapitel två

Yuuki vaknade flera gånger den natten. ”Dumma tidsskillnad” tänkte hon när hon vaknade sex på morgonen och gav upp att ens försöka somna om i två timmar. Hon tog på sig skol uniformen och kappan. Kläderna var så annorlunda jämfört med dem hon var van vid. Hon stoppade ner pillren i fickan och gick ner till uppehållsrummet. Det var tom, precis som hon hade antagit. Hon gick fram till bokhyllan och såg på böckerna. Hon kände igen några av dem som hon fått hemskickade i somras för att läsa. Hon fortsatte längs väggen med böcker, Yuuki älskade att läsa. Hon tog fram en bok som hette Hogwarts historia och satte sig vid bordet. Det var mörkt i rummet så hon tände en liten eld i handen, precis som Akatsuk lärt henne. Hon började läsa, men av bröts av Draco ”Hur gör du det där?” frågade han förvirrat och hon såg upp från boken. ”Vad för något?” frågade hon honom. Han gick fram till henne och satte sig vid bordet. Han tog sin höger hand och förde mot elden men tog snart bort den när han märkte att det var varmt. ”Det är ju riktig eld. Hur gör du?” Draco försökte förstå och Yuuki skrattade. ”Akatsuk lärde mig. Jag behöver ingen stav för att använda magi.” sa Yuuki enkelt, men Draco såg tveksam ut. Yuuki la ihop boken och såg på honom. ”Det går i familjen.” Sa hon enkelt, det var bara delvis sant, Kaname kunde det inte. Men hon hade på något sätt fått en massa olika krafter och det var därför en av anledningarna till att han hade skickat iväg henne. Han var rädd att någon skulle försöka använda hennes krafter. ”Kan alla de i japan?” frågade Draco och Yuuki mötte hans blick. ”Nej bara vissa.” Draco nickade och Yuuki märkte att klockan nu var åtta, hur länge hade hon inte läst? De gick upp till stora salen och satte sig vid bordet. Yuuki la i en tablett i glaset och drack sedan. ”Ska du inte äta?” Frågade Draco och såg på hennes tallrik. ”Nej jag är inte hungrig.” Yuuki log och Draco var på väg att fråga något annat men en man med svarta kläder och svart hår kom fram. Yuuki tyckte han såg väldigt olycklig ut. Hon gav honom ett leende och han såg på henne och gav henne schemat. Yuuki antog att det var professorn Snape. Yuuki såg på schemat, förvandlingskonst, trollkarls historia och trolldryckskonst. Vilka konstiga ämnen.
”Förvandlingskonst” suckade Draco och la huvudet trött på bordet, Blaise som kom in såg på honom och tog något att äta. De åt upp frukosten och gick sedan upp för första våningen och mot lektionen. De gick in och satte sig, Yuuki såg att det var den grönklädda häxan som var lärare.
”Idag ska vi förvandla föremål till möbler.” sa hon och förklarade hur det gick till. Klassen tog fram sina trollspön och stavar och började försöka Yuuki såg på Hamstern framför sig. Hon koncentrerade sig på en speldosa som Zero gett henne för fyra jular sedan. Hon la handen ovanför och snart kände hon pälsen förvandlas till trä. Hon öppnade ögonen och såg den lilla trälådan med rosen på. Hon öppnade den och där var en spegel och deras låt som de hört som liten spelades. Hon log, det var så många år sedan. När hon och Zero fortfarande var vänner. ”15 poäng till Slytherin” Sa McGonagall och Yuuki nickade och förvandlade speldosan tillbaka till en hamster. Lektionen gick hyfsat fort och Yuuki tyckte de var betydligt roligare än alla mattelektioner och artighetslektioner. Hon började gilla att vara här. När lektionen var slut gick de vidare till nästa. De var ett ganska stort klassrum och när det kom ut ett spöke ur tavlan höjde Yuuki ögonbrynen. ”Er lärare är ett spöke” sa hon till killarna som nickade sömnigt. ”Har du aldrig sätt ett spöke Yuuki?” frågade Blaise och Yuuki skakade på huvudet. ”inte just spöke. Jag har sätt annat men inte spöken.” sa hon och vände sig mot Binns som läraren hette. Hon trodde att hon skulle somna under lektionen, det var verkligen en tråkig föreläsning. Yuuki hade hellre artighetslektioner. När klockan ringde gick de fort därifrån och ner till lunchen. Yuuki var fortfarande inte hungrig. Killarna såg konstigt på henne men hon bara log. ”Snapes lektion är inställd” sa en svarthårig tjej till dem. Tjejen såg nyfiket på Yuuki som log lätt. ”Tack Pansy” svarade Draco. ”Då kan jag utforska slottet” Sa Yuuki och gick ut ur salen. Hon bestämde sig för att gå uppåt eftersom det inte fanns så mycket nere i källaren. Yuuki gick upp för den första trappan och såg sedan konstigt på de andra när de började flytta på sig. ”Kan det här stället bli mycket konstigare?” frågade hon sig själv och log. Hon såg på alla tavlor som rörde på sig. Yuuki var van vid mycket konstigt men det här var något annat. Det var en härlig känsla av att vara på Hogwarts. Yuuki bestämde sig för att gå av trappan och började vandra längs korridoren. Hon hörde steg bakom sig och vände sig om men såg ingen. Hon fortsatte gå men såg snart att hon kommit till en återvändsgränd. Yuuki vände sig om och såg nu ett gäng killar stå framför henne.
”Vad har vi här?” sa den ena och började gå runt henne. Yuuki gillade inte det här. ”Det verkar som den nya tjejen har gått vilse” Sa en annan och såg på henne. Yuuki försökte gå men de spärrade hennes väg. ”Du är ganska söt” sa den första killen och synade henne. Yuuki fick en klump i magen när killen kom närmare henne. ”Vad sägs om att vi gör sällskap?” han stirrade in i hennes ögon och Yuuki skakade på huvudet och försökte samla sina tankar. Hon försökte minnas allt hon lärt sig. ”inte? Jag gillar inte det där svaret” sa han och höjde handen, Yuuki såg skräckslaget hur den kom närmare. Vad ska jag göra? Tänkte hon


Yuuki på Hogwarts kapitel ett

Yuuki stod i en stor hall. Hon kände sig helt vilsen. Det var människor över allt men hon kände ingen och hon visste inte var hon skulle. Snart försvann eleverna och hon stod ensam.
”Nu då?” Frågade hon sig själv och såg på den stora dörren framför sig, skall hon bara gå in?
”Miss Kuran?” Yuuki vände sig om och såg en kvinna grönklädd kvinna. Hon såg ganska sträng ut, men Yuuki trodde nog hon skulle kunna få henne att le.
”Ja det är jag.” Sa hon vänligt och bugade som seden från hennes hemland sa.
”Jag är Minivera McGonagall.” Sa hon och Yuuki nickade. Vilket konstigt namn, fast allt här är så annorlunda.
”Du ska få bli placerad när första årseleverna är klara. Skolan har fyra elevhem. Gryffindor som värderar mod, ridderskap och styrka. Jag är deras föreståndare. Hufflepuff som värderar hårt arbete, tålamod, vänskap och lojalitet, deras föreståndare heter Pomona Sprout. Ravenclaw där hamnar de som är eller har potential att bli kvicktänkta och ett gott förstånd, Filius Flitwick är deras föreståndare och så Slytherins där hamnar är de som är ambitiösa, listiga och kvicktänkta och deras föreståndare heter Severus Snape. ”Förklarade McGonagall och Yuuki nickade. ”Hur mycket magi kan du?”
Yuuki såg på henne och sa sedan ”Jag har lärt mig en del, men jag har lärt mig den på ett annat sätt än vad ni verkar göra här, professorn.” McGonagall log och Yuuki såg sig åter om i hallen.
”Är det några problem med ditt tillstånd?” frågade professorn och Yuuki såg på henne och skakade sedan på huvudet. ”Nej jag har piller som jag äter.” Yuuki hade halva väskan full med piller och om hon skulle behöva mer kan säker Kaname skicka fler. Dörren öppnades och Yuuki fick för första gången se rummet innanför. Det var en gigantisk sal, med fyra bord på rad och ett längst fram i salen och högt i tak. Yuuki såg upp och märkte att taket var förtrollat, hon log. McGonagall började gå och Yuuki följde efter henne. Hon såg hur människorna kollade på henne, hon visste att hon stack ut ur mängden med de stora bruna ögonen och det långa bruna håret. Yuuki hade alltid sätt bra ut och hon visste om det. de kom fram till bordet längst fram i salen och Yuuki såg att det var lärar bordet. En äldre man med vitt skägg ställde sig upp och Yuuki visste att han hette Albus Dumbledore, det var han som Kaname och hennes far hade pratat med.
”I år har vi en utbytesstudent från Japan, Yuuki Kuran.” Sa han och log mot Yuuki som nickade. Den grönklädda kvinnan tog fram en pall med en hatt på och ställde den framför hennes fötter. Yuuki satte sig på pallen och McGonagall satte på henne hatten. Yuuki förstod inte vad de skulle vara bra för, men snart hörde hon en röst i huvudet.
”Så du är fröken Kuran. Jag märker att du har starka krafter och en skarp hjärna. Du blir svår placerad, du skulle passa i alla elevhem. Jag märker att du har utstått mycket och att du använder den kunskapen. Jag tror att du passar bäst i”
”SLYTHERIN” skrek hatten ut och Yuuki tog av sig den och gick mot bordet som applåderade. Hon fick plats bredvid en blond kille och en med svart hår. Hon såg på dem och nickade och de granskade henne. Yuuki vände blicken mot den vithåriga mannen som höll ett tal om en man vid namn Voldemort hade kommit tillbaka och att vi skulle hålla ihop och kämpa mot honom. Yuuki hade aldrig hört talas om mannen, men han lät lite som Rido. Yuuki rös och försökte glömma Rido. Manen avslutade talet och alla började applådera även Yuuki stämde in, och snart kom maten upp på bordet. Yuuki hoppade till lite och såg sedan på den. Det var längesedan hon åt sån här mat, hon tog en liten bit kyckling hällde upp ett glas vatten och la i ett av pillren, snart var vattnet rött. De andra runt henne såg undrande ut. Hon log lätt mot dem och drack sedan upp innehållet. Genast kände hon sig starkare och hon åt en bit på kycklingen medans hon såg sig omkring i salen.
”Draco Malfoy.” Sa killen bredvid henne och räckte fram handen. Yuuki såg på honom han hade blont nästan vitt och gråa ögon. Han på minde lite om Hanabusa Aido.
”Yuuki Kuran.” Sa hon och tog handen, kille mitt i mot henne räckte också fram sin hand
”Blaise Zabini.” Yuuki såg att han var italiensk, han hade svart/brunt hår och bruna ögon, Yuuki tänkte på Kaito Takamiya, Yuuki gillade aldrig Kaito. Att tänka på alla där hemma fick henne att sakna dem, särskilt Kaname. ”Yuuki. Men det vet du säkert vid det här laget” sa hon och skrattade lätt. Blaise nickade och han började prata med den andra killen Draco. Yuuki förstod inte hälften, det var något om quutich, nån gett och en massa annat. Yuuki kände sig helt borta. När middagen var klar sa rektorn ett par ord, något om en förbjuden skog och något om ingen magi i korridorerna. Sen reste sig alla elever och Yuuki började följa strömmen ut.
”Kom vis ak visa dig vart vi Slytherinare håller till.” sa Draco och han tog tag i Yuuki och började gå, Blaise gick bredvid honom. De gick ner mot en källare och ett tag trodde Yuuki att de lurade henne men hon såg snart fler elever som försvann in i en tavla. Yuuki såg förvånat på tavlan. De tre gick fram till tavlan och Blaise sa ”ormtunga.” tavlan svängde upp och Yuuki förstod att ormtunga måste vara ett lösenord. De gick in och kom till ett uppehållsrum som gick i grönt. De var en öppenspis och det stod några soffor framför brasan, det fanns ett litet bibliotek och några bord man kunde plugga vid. Hon såg upp och märkte att sjön var ovanför. Hon gillade uppehållsrummet, de påminde om vardagsrummet hemma och på nattklassens uppehållsrum.
”Ja här bor vi.” sa Draco och log.
”De påminner lite om hemma.” svarade Yuuki och de andra två nickade. Yuuki frågade sedan ”Vart sover man?” och killarna pekade på två trappor som gick upp. ”Den vänstra leder till tjejernas sovsal och den högra till killarnas.” förklarade Draco och Yuuki nickade, hon var inte van vid sovsalar. Hon hade alltid delat rum med Sayori. Men de skall nog gå bra. Yuuki sa god natt till killarna och gick mot sovsalen. Hon gick upp för trappan och hittade en dörr där det stod sjätte årselever och gick in. Det var ett runt rum med sängar i. Yuuki hittade en tom säng längst bort där hennes saker stod. Hon gick dit och började packa upp. Hon la sina kläder i byrån, packade upp fotona på alla och sedan la hon nattblomman hon fått av Kaname på nattduksbordet bredvid henne och bytta om. Yuuki kröp ner i sängen och försökte sova. Det spelade ingen roll hur mycket hon hade övat, det var fortfarande svårt att sova vid den här tiden. Hon ville vara vaken, hon ville gå ut och ha kul. Men efter en stund somnade hon.

RSS 2.0